Artos

artosArtros är ett begrepp som används i samband med förändringar i lederna. En person som drabbas av artros kan känna lindrig smärta eller också kan det bli riktigt plågsamt beroende på hur pass utvecklad sjukdomen är. I dag finns det möjlighet att få behandling som minskar besvären som artros innebär.

Det är när brosket som täcker ledernas ändar på benen bryts ner successivt som det kallas för artros och det finns vissa skillnader mellan artros, artrit, ledgångsreumatism och reumatism som kan vara bra att veta om i sammanhanget.

  • Artros: Det här är en sjukdom som kan drabba alla leder i kroppen. Dock ska det tilläggas att det inte är vanligt förekommande att artros uppstår i flera olika leder. Om och när detta inträffar brukar det ha att göra med att det är ärftligt. Artros brukar visa sig i samband med att du blir äldre och runt 10 procent av den svenska befolkningen sägs lida av detta.
  • Artrit: Det här är ett medicinskt uttryck som används för att beskriva inflammationen i leden som drabbats av artros. Just artrit kan även drabba en led om du har skadat den och i det här sammanhanget är det enbart övergående i form av läkningen.
  • Ledgångsreumatism: Det här kallas också för reumatisk artrit och är en inflammatorisk sjukdom som drabbar lederna. Ledgångsreumatism är den reumatiska sjukdom som är mest känd. Mellan 0,5 och 1 procent av Sveriges befolkning drabbas av sjukdomen. Det är främst små leder som exempelvis tårna och fingrarna som blir inflammerade.
  • Reumatism: När det talas om reumatism ska du komma ihåg att det egentligen är ett samlingsnamn som innefattar ett par hundra olika sjukdomar som drabbar lederna. Cirka 25 procent av Sveriges befolkning sägs lida av någon slags reumatism och det här är en sjukdom som har funnits i hundratals år.

Så märker du av artros

Det finns lite olika symptom som talar för att du lider av artros. Något du kan vara uppmärksam på är huruvida du känner av smärta, att du inte kan röra dig lika lätt, att du känner dig stel och svullen. Även ledknaster är ett vanligt symptom på artros. Smärtan brukar kännas av när du anstränger leden med exempelvis monotona rörelser eller att du belastar leden kraftigt.

Är artrosen mer utvecklad brukar smärtan främst kännas av vid belastning när du har vilat en stund och ska använda leden igen. Allt eftersom upplever du en ökad stelhet, att du kan röra dig mindre och att du har ont trots att du vilar.

Därför utvecklas artros

I dag forskas det en hel del kring artros så som varför det uppstår och vad som gör att sjukdomen utvecklas. Ännu är kunskaperna kring artros begränsade men det finns vissa riskfaktorer som har visat sig påverka sjukdomens utveckling så som ledskador som uppstått tidigare, övervikt och att leden har belastats monotont. Även kön, ålder och ärftlighet påverkar huruvida du drabbas eller inte. Bland annat har det visat sig att äldre människor och kvinnor riskerar att utveckla artros i större utsträckning jämfört med yngre personer och män.

Artros utvecklas som sagt i leden och det betyder att vårt självsmörjande system som vanligtvis är väldigt effektivt hamnar i någon form av obalans. Lederna i kroppen utgörs av benens ytor som är klädda med brosk och ledvätska som går in och ut ur brosket. Sedan finn det en så kallad ledkapsel som omger leden. Ledbrosket är ett par millimeter tjockt och påminner om en slags gel som binder vatten och i samband med att du belastar leden suger den vätska för att sedan släppa vätskan igen när du inte längre belastar leden. Det här är processen som sker för att broskvävnaden ska få näring i stället för att få det via blodkärlen så som majoriteten av vävnaderna i kroppen får.

Vid ytan av broskvävnaden finns det vattenmolekyler som liksom hjälper till att ge en stötdämpande effekt. När du belastar lederna bryts broskvävnad ner och byggs upp hela tiden om processen fungerar optimalt. En led som däremot har artros eller också belastas för mycket eller för lite hamnar i en obalans vilket i sin tur innebär att sammansättningen av brosk också ändras så att kvaliteten blir sämre. Stötdämpningen minskar och det blir därmed inte lika glatt. Allt eftersom börjar nötningen öka på ledens benytor som möts.

Vanliga leder med artros

Just artros är en sjukdom som dessvärre kan drabba alla leder som finns i hela kroppen. Några leder som brukar få artros ofta är lederna i fingrarna, tårna, knäna och höfterna.

  • Fingerledsartros: Att få artros i lederna i fingrarna är den vanligaste formen av sjukdomen. Det är främst ytterlederna som drabbas och det innebär att det gör ont, känns ömt och du kan inte röra fingrarna lika mycket. Vid fingerledsartros kan det bildas knutor och fingrarna kan också få felställda leder. Det är framför allt kvinnor som får fingerledsartros.
  • Stortåleden: Det är också vanligt att få artros i stortåleden – Hallux Rigidus – och det verkar som om att risken för att får denna sjukdom ökar om du har skadat den tidigare eller belastar den för mycket. Artros i stortåleden utvecklas successivt och det kan märkas av genom att du känner att det smärtar när du går. Din stortå kan även kännas stel och bli svullen.
  • Knäartros: I samband med att vi blir äldre börjar kroppens bildande av nytt ledbrosk att bli allt sämre. Det är helt naturligt. När du får knäledsartros innebär det att den här processen går snabbare än vanligt. När ledens benytor börjar gnaga mot varandra utan något skydd smärtar det när du går och ditt knä kan också svullna upp. Ofta kan benträning hjälpa mot smärtan men det finns även medicin att få. En del kan även behöva operera in en konstgjord knäled.
  • Höftartros: Precis som andra former av artros innebär en höftartros också att brosket skadas och då är det höftleden som drabbas. Det gör ont i samband med att du rör dig, du känner dig stel och har inte lika lätt för att röra dig som tidigare. Beroende på hur pass utvecklad höftledsartros du har kan det smärta även när du vilar. Vid denna sorts artros brukar det göra ont i ljumsken och kännas ner med framsidan på låret mot ditt knä. Om du tycker att det känns jobbigt att sitta med korsade ben kan detta vara ett tecken på att du har drabbats av sjukdomen. Väldigt framskriden höftledsartros kan innebära att du till och med haltar.

Behandla artros

Det finns inget botemedel som gör att artros försvinner än så länge – däremot finns det olika behandlingar som lindrar smärtan och dessutom bromsar upp sjukdomens utveckling. När en behandlingsform ska bestämmas tas det hänsyn till hur ont du har och hur allvarlig ledskadan är. Likaså måste andra eventuella sjukdomar tas i beaktning.

För att lindra smärtan som uppstår vid artros finns det olika medel som används för att minska besvären. Det ges bland annat för att du ska kunna träna och ägna dig åt aktiviteter i vardagen. Förutom värktabletter kan du få elektrisk nervstimulering och akupunktur. Personer som lider av svårare fall av artros kan också får kortisoninjektioner. Då kan det till och med bli aktuellt med en operation då ledytorna tas ut och ersätts med protes.